Actionspel bra för hjärnan

Omni 2 oktober 2015

”Actionspel bättre för hjärnan än hjärntränings-spel”

● TECH Psykologer som studerat effekterna som olika typer av tv- och dataspel har på hjärnan kommer nu med en förvånande slutsats: actionspel är bättre för hjärnan än renodlade hjärnträningsspel. Det är på grund av att actionspelen kräver att användarna tar snabba och korrekta beslut samt att man hela tiden måste ta hänsyn till många föremål som rör sig, som de positiva effekterna blir fler. Så kallade hjärntränings-spel har däremot inte alls samma positiva effekter, hävdar forskarna Shawn Green och Aaron Seitz.

Actionspel har fler positiva effekter på hjärnantechradar.com

Den som spelar actionspel kan lösa verkliga problem lättaremirror.co.uk

källa: http://omni.se

Digital teknik och träning

Att förändra skolan med teknik

(bilden är en länk)

"”En till en” är inte ett it-projekt utan ett förändringsprojekt. 
Därför är ledarskap den viktigaste framgångsfaktorn. 
Eftersom förändringarna är genomgripande, sträcker sig 
över flera år och innefattar beslut som ligger över rektors 
nivå måste kommunerna ta ansvar för resultatet, det går 
inte att bara beställa det"

Citatet är hämtat ur boken "Att förändra skolan med teknik" skriven av Åke Grönlund, Professor i informatik vid Örebro universitet.
Boken bygger på erfarenheter från projektet Unos uno.

Läs mer om projektet Unos uno i inlägget nedan.

Unos uno

Forskningssatsningen Unos Uno som pågått sedan 2011 är nu avslutad. Elva huvudmän och SKL har tillsammans bekostat denna forskning om digitaliseringen i skolan. Unos Uno har studerat hur skolorna arbetar med att nå målen och identifierat möjligheter och utmaningar som elevdatorerna ger och hur det i sin tur påverkar undervisningen och lärandet.

Man har i forskningsstudien belyst olika perspektiv, tex hur införandet av datorer påverkar elevers utveckling och lärande, hur pedagogers roll och arbetssätt påverkas, på vilket sätt skolledningen styr arbetet och hur samverkan mellan skola och hem fungerar. Syftet har varit att lära och sprida erfarenheter.

Deltagande huvudmän i Unos Uno är Nacka, Köping, Falkenberg, Botkyrka, Västerås, Täby, Pysslingen, Malmö, Helsingborg, Sollentuna och Lysekil. Forskningen har genomförts av forskare vid Örebro Universitet.

Årsrapporten för 2013 (projektets slutrapport) samt tidigare rapporter kan laddas ner via länken nedan. Du behöver logga in på google för att nå rapporterna.

LÄNK: https://drive.google.com/?authuser=0#folders/0B6VB3LMJPe-HdmRBcFMyeFRhREU

LR: Det måste få ta tid att införa IT i undervisningen

Lärarnas Riksförbund (LR) har frågat 1700 lärare i Sverige om hur de använder IT i sin undervisning.

Undersökningen visar att tillgången till datorer ökar snabbt och att många lärare också drar nytta av den nya tekniken. Genomslaget är dock olika stort i olika ämnen. Lärare i språk och samhällsämnen är än så länge de som använder datorn mest i undervisningen.

LR:s utredning IT i undervisningen

LR efterlyser i sina slutsatser ett mer organiserat utbyte av erfarenheter mellan lärare och skolor om hur IT kan användas i undervisningen.

Samtidigt vill fackförbundet att skolpolitiker och huvudmän ska skynda långsamt och inte alltför ivrigt försöka pressa fram ett ökat datoranvändande. Övergång till nya metoder i undervisningen tar tid och lärare måste känna sig förtrogna med stoff, metoder och läromedel om undervisningen ska bli bra, skriver LR.

Här hittar du en sammanfattning av rapporten på LR:s hemsida:
http://www.lr.se/opinionpaverkan/undersokningar/arkiv/itiundervisningen.5.efedd3213df4d49ddc38b5.html

Här hittar du hela rapporten:
http://www.lr.se/download/18.efedd3213df4d49ddc390a/1366113603276/IT+i+undervisningen+201304.pdf

Hjärnforskning och lärande

”Så vill hjärnforskarna förändra skolan”. Det är rubriken på en artikel på DN.se där man kan ta del av hjärnforskares tips för att förbättra elevers inlärning. Forskarna menar att man bör ha många små tester, minska stress och öka den fysiska aktiviteten.

Intressant läsning är också Nobelpristagaren Carl Wiemans undersökning med 550 fysikstuderande collegestudenter. Studenterna delades in i två grupper och den ena gruppen undervisades på klassiskt vis av några av universitetets mest erfarna och uppskattade lärare. Lärarna höll katederundervisning med Powerpointpresentationer och experimentdemonstrationer. Den andra gruppen hade två forskare som lärare. I den gruppen använde forskarna en variant av ”flippat klassrum”.

Några dagar senare fick samtliga elever göra ett prov. Resultaten fördelade sig så här:

http://www.sciencemag.org/content/332/6031/862.full?ijkey=GMW4zTHNMM1Tc&keytype=ref&siteid=sci#T1

Eleverna som fått den klassiska undervisningen klarade 41% av frågorna medan experimentgruppen klarade 74%.

Läs hela artikeln här: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-vill-hjarnforskarna-andra-skolan

Bett 2013: Granskning av datoranvändandet i svenska skolor

Under Bett-dagarna i London presenterade Skolinspektionen sin granskning av hur datorer hittills kommit till användning i de svenska skolorna.

Granskningen utfördes under 2012 på 120 skolor i 40 kommuner. Få av dem kan hittills visa att de flitigt och genomtänkt använder sig av datorer och annan IT-utrustning i undervisningen. Ett vanligt problem är att inköpen av teknik inte följts upp med satsningar på att utveckla pedagogiken.

- Det är en miss att man kört ut massor av datorer och att lärare sedan inte har vetat vad de ska använda dem till, sade Marie-Helén Arnborg, inspektionsdirektör på Skolinspektionen när hon presenterade granskningen vid Datorn i Utbildningens seminarier under Bett-dagarna.

Skillnaderna är ofta stora inom skolorna. Några lärare är entusiastiska och se stora möjligheter med datorn i undervisningen, andra är skeptiska och ser inte hur den nya tekniken kan förbättra något.

- En sak som verkar viktig är att det finns en röd tråd från politiker, via rektorer och ner till lärare. Finns det en samsyn där, då leder det ofta till bra resultat. Saknas det blir det svårare, sade Marie-Helén Arnborg

Här kan du hitta hela rapporten från Skolinspektionen.

Bättre resultat med formativ bedömning?

En elev som får ett dåligt resultat på ett prov tappar motivation och glädje i skolan. Samtidigt är bedömningen av elevernas insatser väldigt viktiga.

Christian Lundahl som är docent och lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet menar att sättet som vi lärare bedömer eleverna på är avgörande för hur mycket de lär sig i skolan.

I det här filmklippet berättar han om hur formativ bedömning.

Ett nytt slags lärande

Ett nytt slags lärande tycks skapas i en-till-en-miljöer i skolan. Lärarens roll förändras och eleverna blir mer aktiva. Men de lär sig också andra saker och på andra sätt än vad som har förutsetts i läro- och ämnesplanerna.

Det skriver Tomas Kroksmark i artikeln Lärandets stretchadhet. Rubriken syftar på att lärandet blir mer oförutsägbart och utvidgat i skolor där elever och lärare har tillgång till varsin dator.

Kroksmark skriver om erfarenheterna från fem fristående skolor som alla ingår i Vittra-koncernen. Dessa skolor har samtliga genomfört en-till-en-satsningar med Macintosh-datorer.

Intervjuerna med lärarna visar att de tvingades omorientera sig när eleverna fick tillgång till datorer. Det ledde till vilsenhet och osäkerhet, framför allt till en början. En av de citerade lärarna säger:

Oj vad det händer snabbt med dessa datorer. Från början kunde vi
ingenting. Alla surfade hit och dit och inte blev det mycket gjort. Men
nu ser jag att både jag och eleverna har hoppat upp på en ny nivå.
Något som jag aldrig tidigare sett. De hittar saker, de försöker verkligen
att problematisera det de gör. Det är toppen. Jag hoppas att det
också ska föra med sig att vi får högre måluppfyllelse – men ibland
tvekar jag.

SAMR-modellen

I delstaten Maine, USA, påbörjade man får tio år sedan satsningen att utrusta varje elev med egen bärbar dator. Idag har ca 70 000 elever i delstaten tillgång till egen dator. En utvärdering visade att satsningen har varit mer framgångsrik i vissa skolor. Ruben Puentedura såg att resultaten var kopplade till skillnader i skolornas sätt att använda den nya tekniken och att syftet med satsningen bör vara att eleverna ska lära djupare, inte snabbare.

Ruben skapade en modell kallad SAMR-modellen, som står för Substition, Augumentation, Modification och Redefinition. De två lägre nivåerna ger teknisk förbättring medan de två övre leder till en djupare förståelse hos eleverna. Man kan befinna sig på de olika nivåerna beroende på vad som är mest passande för olika undervisningsavsnitt, men de flesta börjar sitt datoranvändande i undervisningen på nivå ett eller två.

SAMR-modellens fyra nivåer

1. Substitution (ersättning)
Ingen förändring, man gör samma som tidigare men med hjälp av datorn. Ingen förändring i lärandet. Exempel: Eleven skriver dokument med datorn istället för med penna. Eleven läser e-böcker och hittar fakta i webbaserade uppslagsverk.

2. Argumentation (förbättring)
Tekniken effektiviserar skolarbetet men lärprocessen är oförändrad. Exempel: Eleven kan maila sitt arbete till läraren. Text kan bli uppläst med talsyntes. Eleven kan göra understrykningar i text och spara.

3. Modification (förändring)
Ett socialt lärande där eleven lär om sitt eget lärande och hur andra lär. Det individuella arbetet har blivit en social aktivitet. Exempel: Elever använder datorn för att dela understrykningar och anteckningar med klasskompisar och man utbyter erfarenheter och tankar kring materialet. Man samarbetar och kommenterar andras arbete i en sluten wiki eller liknande.
 
4. Redefinition (omdefiniering)
På den här nivån skapar man arbetssätt som inte var möjliga tidigare. Datorn används för att nå ut till omvärlden. Eleverna samverkar och skapar tillsammans. Här sker en stor utveckling av lärandet. Eleven blir själv läraren eftersom slutprodukten riktas till människor utanför skolan som även kan ge respons. Exempel: Eleverna publicerar i öppna bloggar, wikis eller har kontakt med elever på andra skolor i världen med Skype.

Läs mer här: http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/artiklar/puentedura-malmo/

Erfarenheter från en-till-en-satsning

Datorns intåg i undervisningen kan bli den mest omvälvande förändringen hittills i skolan.

Det menar Ina Schantz Lundgren och Mats Lundgren som har studerat en en-till-en-satsning i en svensk grundskola (F-9) under tre års tid.

Här är några av deras iakttagelser:

• De rent praktiska frågorna hade betydelse. Fungerade nätverket? Krånglade programmen? Visste eleverna hur och var de skulle spara sina arbeten? Hur undvek man att klassrummet förvandlades till ett virrvarr av snubbeltråd när eleverna drog strömkablar mellan vägguttag och datorer kors och tvärs i salen?
• Rättstavningsprogrammen tycktes ha en överraskande positiv inverkan på elevernas lärande. Rättstavningsfunktionen gör att de får en mycket snabbare  återkoppling på hur de stavar ord än vad läraren hinner ge. Eleverna uppfattar inte heller rättstavningsprogrammets återkoppling som kritik. De osäkra och de väldigt ambitiösa eleverna tog till sig informationen om hur ordet ska stavas utan att behöva känna sig stressade över att någon ska se att de stavar fel. Däremot fungerar inte denna återkoppling om eleverna stavar så felaktigt att rättstavningsprogrammet inte känner igen vilket ord de försöker skriva.

Datorspelens pedagogik

I artikeln Den sofistikerade instruktionen frågar sig Tomas Kroksmark om skolan kan lära sig av datorspelens pedagogik.
Dagens ungdomar kan ägna cirka 10 000 timmar av sin uppväxt åt att spela datorspel. Timantalet överstiger den samlade tiden de undervisas i grundskola och gymnasium.
Ungdomar spelar frivilligt, av lust. Kroksmark pekar på några viktiga egenskaper hos datorspel:

• Tävlingsmomentet. Den som spelar lockas av belöningen i att klara av uppdrag och bli uppflyttad till högre nivåer.
• Berättandet. Datorspel innehåller ofta en berättelse med en kronologi. Detta har tidigare varit ett klassiskt grepp inom pedagogiken eftersom berättelser fängslar. I dag används det sällan i undervisningen.
• Anpassning till kunskapsnivå. I datorspelen kan spelaren börja på den nivå som passar denne bäst. Spelen erbjuder olika nivåer från start och gör spelandet meningsfullt på varje nivå.