Visar inlägg med etikett entreprenöriellt lärande. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett entreprenöriellt lärande. Visa alla inlägg
tisdag 9 april 2013
Mer om Entreprenöriellt lärande
I senaste numret av Magasin 360 intervjuas Åsa Falk Lundqvist och Per-Gunnar Hallberg om deras syn på vad entreprenöriellt lärande är.
Nyckeln är att hitta det som tar tag i elevernas tankar och kunnande och utgå från det i undervisningen.
Här hittar du artikeln.
torsdag 24 januari 2013
IFous-träff 2 om entreprenöriellt lärande
På Uppsala slott 22-23 januari hölls den andra träffen i ett forsknings- och fortbildningsprojekt om entreprenöriellt lärande.
Projektet drivs av iFous i samverkan med Umeå universitet. Lapplands Gymnasium deltar med rektorer och lärare från samtliga fyra skolor.
Tanken med projektet är att de deltagande skolorna ska utveckla entreprenöriella förhållningssätt och metoder i undervisningen. På träffen i Uppsala pratade PG Hallberg och Åsa Falk-Lundkvist om motivationens väsen och gott medarbetarskap. Professor Tomas Kroksmark berättade om ett utvecklingsprojekt på en F-9-skola i Jönköpings kommun där lärare forskar kring sin egen skola och undervisning.
Inom projektet kommer ett antal av de deltagande skolorna att bli föremål för studier kring hur entreprenöriellt lärande fungerar i praktiken. Projektet är treårigt.
Projektet drivs av iFous i samverkan med Umeå universitet. Lapplands Gymnasium deltar med rektorer och lärare från samtliga fyra skolor.
![]() |
| Tomas Kroksmark föreläser i rikssalen på Uppsala slott under iFous-träffen om entreprenöriellt lärande. |
Tanken med projektet är att de deltagande skolorna ska utveckla entreprenöriella förhållningssätt och metoder i undervisningen. På träffen i Uppsala pratade PG Hallberg och Åsa Falk-Lundkvist om motivationens väsen och gott medarbetarskap. Professor Tomas Kroksmark berättade om ett utvecklingsprojekt på en F-9-skola i Jönköpings kommun där lärare forskar kring sin egen skola och undervisning.
Inom projektet kommer ett antal av de deltagande skolorna att bli föremål för studier kring hur entreprenöriellt lärande fungerar i praktiken. Projektet är treårigt.
onsdag 14 november 2012
Något om entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande
Regeringen vill att "entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet." I regeringens strategi står det att det handlar om att skolan ska stimulera barns och ungdomars "nyfikenhet, kreativitet, självförtroende och förmåga att fatta beslut." I takt med att eleverna kommer högre i årskurserna ska "de särskilda kunskaper och kompetenser som krävs för att starta och driva företag" betonas mer. Detta görs bland annat genom att alla elever på gymnasiet ska ha möjlighet att läsa kurser inom ämnet Entreprenörskap.
Skolverket betonar i sin tur att entreprenörskap i skolan inte enbart handlar om företagande i bemärkelsen att skolan ska fostra elever till att starta och driva företag. Det handlar också om att ta tillvara elevers företagsamhet och drivkraft i undervisningen. När detta betonas brukar man prata om entreprenöriellt lärande.
I boken Entreprenöriell pedagogik i skolan skriver författarna bland annat att entreprenöriellt lärande kan handla om att elever ska lära sig saker på det sätt som entreprenörer lär sig. Enklast brukar det beskrivas som "learning by doing", det vill säga att lära sig av erfarenheter och problemlösning. Många menar också att entreprenöriellt lärande handlar om att ge undervisningen en tydligare koppling till världen utanför skolan; att eleverna gör saker som innebär att de lär sig genom att hämta information och kunnande från människor och verksamheter i samhället och inte enbart från läromedel. Till detta hör också att eleverna genom sina skolarbeten ska bli delaktiga i samtal om saker "ute i verkligheten", till exempel genom att deras undersökningar, tankar och åsikter görs tillgängliga för en publik utanför skolan.
Slutligen finns också en syn på entreprenöriellt lärande som går ut på att det handlar om att eleverna ska uppmuntras att mer aktivt ta tillvara på sin egen skolgång. Eleverna ska se varje skoldag som en möjlighet att utvecklas och lära sig nya saker och inte bara som en oändlig räcka saker som ska göras för att läraren eller mamma och pappa ska vara nöjda. Anna Kaya tar upp detta i ett blogginlägg på Skollyftet:
Det entreprenöriella lärandet betyder att jag måste låta eleverna bli ännu mer delaktiga, de ska lära sig att ta ansvar och planera. De ska kunna samarbeta och dra nytta av varandras kompetens. Det handlar om att vi måste låta skola och samhälle mötas. Det kan betyda att vi låter eleverna arbeta med ämnesövergripande projekt som inte stannar i klassrummet utan förflyttas ut i samhället, den riktiga världen, och gör avtryck i elevernas värld utanför skolan.
Det finns också skeptiska röster om entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande. Helena von Schantz har exempelvis skrivit ett kritiskt blogginlägg om entreprenöriellt lärande. Hon menar att alltför omfattande ansträngningar att få eleverna att arbeta kreativt och skapande riskerar att gå ut över inlärningen av baskunskaper. Hon skriver:
Det finns säkert också goda exempel på entreprenöriellt lärande. Men en skicklig lärare har en stor verktygslåda proppfull av metoder, medel och förhållningssätt. Vilket man använder beror på den egna personligheten, på ämnet, på eleverna, på situationen och man är ständigt beredd att omvärdera och prova något nytt om målen inte nås eller om eleverna inte är med på tåget.
Samtliga skolor inom Lapplands gymnasium deltar med alla eller några av sina program i ett forsknings- och utvecklingsprojekt om entreprenöriellt lärande lett av institutet Ifous. Den första träffen mellan de deltagande skolorna skedde i Stockholm i september och erfarenheterna därifrån finns samlade i ett referat.
| Omslaget till regeringens strategi för entreprenörskap i skolan. |
Skolverket betonar i sin tur att entreprenörskap i skolan inte enbart handlar om företagande i bemärkelsen att skolan ska fostra elever till att starta och driva företag. Det handlar också om att ta tillvara elevers företagsamhet och drivkraft i undervisningen. När detta betonas brukar man prata om entreprenöriellt lärande.
I boken Entreprenöriell pedagogik i skolan skriver författarna bland annat att entreprenöriellt lärande kan handla om att elever ska lära sig saker på det sätt som entreprenörer lär sig. Enklast brukar det beskrivas som "learning by doing", det vill säga att lära sig av erfarenheter och problemlösning. Många menar också att entreprenöriellt lärande handlar om att ge undervisningen en tydligare koppling till världen utanför skolan; att eleverna gör saker som innebär att de lär sig genom att hämta information och kunnande från människor och verksamheter i samhället och inte enbart från läromedel. Till detta hör också att eleverna genom sina skolarbeten ska bli delaktiga i samtal om saker "ute i verkligheten", till exempel genom att deras undersökningar, tankar och åsikter görs tillgängliga för en publik utanför skolan.
Slutligen finns också en syn på entreprenöriellt lärande som går ut på att det handlar om att eleverna ska uppmuntras att mer aktivt ta tillvara på sin egen skolgång. Eleverna ska se varje skoldag som en möjlighet att utvecklas och lära sig nya saker och inte bara som en oändlig räcka saker som ska göras för att läraren eller mamma och pappa ska vara nöjda. Anna Kaya tar upp detta i ett blogginlägg på Skollyftet:
Det entreprenöriella lärandet betyder att jag måste låta eleverna bli ännu mer delaktiga, de ska lära sig att ta ansvar och planera. De ska kunna samarbeta och dra nytta av varandras kompetens. Det handlar om att vi måste låta skola och samhälle mötas. Det kan betyda att vi låter eleverna arbeta med ämnesövergripande projekt som inte stannar i klassrummet utan förflyttas ut i samhället, den riktiga världen, och gör avtryck i elevernas värld utanför skolan.
Det finns också skeptiska röster om entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande. Helena von Schantz har exempelvis skrivit ett kritiskt blogginlägg om entreprenöriellt lärande. Hon menar att alltför omfattande ansträngningar att få eleverna att arbeta kreativt och skapande riskerar att gå ut över inlärningen av baskunskaper. Hon skriver:
Det finns säkert också goda exempel på entreprenöriellt lärande. Men en skicklig lärare har en stor verktygslåda proppfull av metoder, medel och förhållningssätt. Vilket man använder beror på den egna personligheten, på ämnet, på eleverna, på situationen och man är ständigt beredd att omvärdera och prova något nytt om målen inte nås eller om eleverna inte är med på tåget.
Samtliga skolor inom Lapplands gymnasium deltar med alla eller några av sina program i ett forsknings- och utvecklingsprojekt om entreprenöriellt lärande lett av institutet Ifous. Den första träffen mellan de deltagande skolorna skedde i Stockholm i september och erfarenheterna därifrån finns samlade i ett referat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
