film om digitala bilder

Sofia Agronius har spelat in filmer till sina elever som handlar om att arbeta med digitala bilder och framför allt om hur man kan jobba med fotomontage i det webbaserade programmet Pixlr. Nu publicerar vi filmerna här i bloggen så att fler kan ta del av dem.

del 1

del 2

Att redigera julbilder kanske kan vara en lämpligt mellandagsprojekt?

Tack till Sofia och God jul till er alla!

Ruben Puentedura

Puentedura har nu lagt ut sin keynotepresentation från Kirunabesöket på sin weblog:
http://www.hippasus.com/rrpweblog/

Läxa eller inte läxa?

Apropå den senaste tidens diskussion om RUT-avdrag för läxhjälp i hemmet innehåller senaste numret av Magasin 360 en artikel där Annelie Drewsen ifrågasätter läxornas roll i skolan.

Bland annat intervjuas läraren Hanna Stehagen som berättar att användandet av digitala läromedel och sociala medier i språkundervisningen gjorde att hon helt slutade dela ut läxor.

Illustration från Magasin 360:s artikel om läxor. Illustratör Andreas Olofsson

Googlesupport

Gudrun Engström tipsar om Googles otroligt snabba supporttjänst. En av hennes elever fick problem med ett Googledokument. Hon skrev till supporten och fick svar på direkten.

Här finns supporten: www.onlinepartner.se/google-apps/?gclid=CNOgl-DO37MCFQR2cAod2WsAXA
Längst ner i högra hörnet finns en ruta: Fråga oss - och du får svar direkt.

Julpyssel

Julen närmar sig och jag har pysslat lite, jag har knåpat ihop en julkalender. Du hittar den i gröna listen.

Något om entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande

Regeringen vill att "entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet." I regeringens strategi står det att det handlar om att skolan ska stimulera barns och ungdomars "nyfikenhet, kreativitet, självförtroende och förmåga att fatta beslut." I takt med att eleverna kommer högre i årskurserna ska "de särskilda kunskaper och kompetenser som krävs för att starta och driva företag" betonas mer. Detta görs bland annat genom att alla elever på gymnasiet ska ha möjlighet att läsa kurser inom ämnet Entreprenörskap.

Omslaget till regeringens strategi för entreprenörskap i skolan.

Skolverket betonar i sin tur att entreprenörskap i skolan inte enbart handlar om företagande i bemärkelsen att skolan ska fostra elever till att starta och driva företag. Det handlar också om att ta tillvara elevers företagsamhet och drivkraft i undervisningen. När detta betonas brukar man prata om entreprenöriellt lärande.

I boken Entreprenöriell pedagogik i skolan skriver författarna bland annat att entreprenöriellt lärande kan handla om att elever ska lära sig saker på det sätt som entreprenörer lär sig. Enklast brukar det beskrivas som "learning by doing", det vill säga att lära sig av erfarenheter och problemlösning. Många menar också att entreprenöriellt lärande handlar om att ge undervisningen en tydligare koppling till världen utanför skolan; att eleverna gör saker som innebär att de lär sig genom att hämta information och kunnande från människor och verksamheter i samhället och inte enbart från läromedel. Till detta hör också att eleverna genom sina skolarbeten ska bli delaktiga i samtal om saker "ute i verkligheten", till exempel genom att deras undersökningar, tankar och åsikter görs tillgängliga för en publik utanför skolan.


Slutligen finns också en syn på entreprenöriellt lärande som går ut på att det handlar om att eleverna ska uppmuntras att mer aktivt ta tillvara på sin egen skolgång. Eleverna ska se varje skoldag som en möjlighet att utvecklas och lära sig nya saker och inte bara som en oändlig räcka saker som ska göras för att läraren eller mamma och pappa ska vara nöjda. Anna Kaya tar upp detta i ett blogginlägg på Skollyftet:

Det entreprenöriella lärandet betyder att jag måste låta eleverna bli ännu mer delaktiga, de ska lära sig att ta ansvar och planera. De ska kunna samarbeta och dra nytta av varandras kompetens. Det handlar om att vi måste låta skola och samhälle mötas. Det kan betyda att vi låter eleverna arbeta med ämnesövergripande projekt som inte stannar i klassrummet utan förflyttas ut i samhället, den riktiga världen, och gör avtryck i elevernas värld utanför skolan. 

Det finns också skeptiska röster om entreprenörskap i skolan och entreprenöriellt lärande. Helena von Schantz har exempelvis skrivit ett kritiskt blogginlägg om entreprenöriellt lärande. Hon menar att alltför omfattande ansträngningar att få eleverna att arbeta kreativt och skapande riskerar att gå ut över inlärningen av baskunskaper. Hon skriver:

Det finns säkert också goda exempel på entreprenöriellt lärande. Men en skicklig lärare har en stor verktygslåda proppfull av metoder, medel och förhållningssätt. Vilket man använder beror på den egna personligheten, på ämnet,  på eleverna, på situationen och man är ständigt beredd att omvärdera och prova något nytt om målen inte nås eller om eleverna inte är med på tåget.

Samtliga skolor inom Lapplands gymnasium deltar med alla eller några av sina program i ett forsknings- och utvecklingsprojekt om entreprenöriellt lärande lett av institutet Ifous. Den första träffen mellan de deltagande skolorna skedde i Stockholm i september och erfarenheterna därifrån finns samlade i ett referat.

Lärare visar

Under fortbildningsdagen tisdag 30/10 visade lärare vid lapplands gymnasium för kollegor hur de arbetar med datorn i undervisningen. Här är några bilder:

Margareta Kauppi, Hjalmar Lundbohmsskolan berättade hur hon arbetar med kursbloggar.

Karin Höög, Bokenskolan, visade hur hon använder Moodle som lärplattform i historia och svenska.

Lärare lyssnar till Karin Höögs presentation.

Gudrun Engström, Mona Rosenfors och Ingela Wiklund, Hjalmar Lundbohmsskolan, presenterade sätt att använder bloggar, google docs och arbetar med formativ bedömning i svenska och engelska.

Robert Andersson, Välkommaskolan, visade sätt att arbeta med smartboard i VVS-ämnen.

Mikael Siverhall, tekniker på Hjalmar Lundbohmsskolan, stod till tjänst med att lösa dataproblem i biblioteket/pluggerian.

Kemiläraren Ulf Henriksson, Hjalmar Lundbohmsskolan, demonstrerade ett program för att bygga modeller av molekyler i datorn.

Randi Karlsson, Hjalmar Lundbohmsskolan, spexar litegrann när hon visar hur man kan ha videosamtal via google hangouts.

Jonas Wiandt, Bokenskolan, demonstrerade det webbaserade verktyget mentimeter.

Ett mentimeter-test utfördes live.

Kenneth Werndin, Hjalmar Lundbohmsskolan, visade matematik- och fysikverktyget geogebra.

Klas Bergman, Bokenskolan, Maud Zingmark, Laestadiusskolan, och Stefan Niemi, Hjalmar Lundbohmsskolan, lyssnar till Kenneth Werndins presentation.

Rune Lans, Hjalmar Lundbohmsskolan, berättade om hur han använt IT i undervisningen genom åren.

Nina Selberg, Mikael Törnblom och Stina Björnström, Hjalmar Lundbohmsskolan, berättade om hur de använder facebook, frågelådor och moodle.

Applåder efter Nina Selbergs, Mikael Törnbloms och Stina Björnströms presentation.

Eva Lindmark, Hjalmar Lundbohmsskolan, berättade om UR-program hon använder i moderna språk.

Bärbar dator höjer skolresultaten

Här kan du läsa om och lyssna på Sveriges Radio/Oddasats reportage.

Bilder från fortbildningsdagen 29 oktober 2012 i Kiruna Folkets hus

Dr. Ruben Puentedura berättade om erfarenheter från en-till-en-skolor. Klicka på bilden för bildspel.

Trevor Dolan berättade bland annat om vikten av bra kost och motion för lärandet.

Professor emeritus Rolf Ekman menar att våra kunskaper om hjärnan borde får betydelse för hur vi undervisar.

Rolf Ekman.

Lärare från Gällivare och Pajala lyssnar i Lars Jansson-salen.

Trevor Dolan.

Ruben Puentedura fick en fråga om vad en bra elevdator för bör innehålla för mjukvara.

Tomas Kroksmark berättade om vad han kommit fram till om datorspelens pedagogik.

Gymnasiechef Bert-Olov Ström och Tomas Kroksmark.

Tomas Kroksmark.

LKAB:s vd Lars-Erik Aaro öppnade fortbildningsdagen.

Lars-Erik Aaro.

Roger Suup, ordförande i Lapplands gymnasium.

Ruben Puentedura.

Ruben Puentedura. 

Ruben Puentedura framför sin SAMR-modell.

LG-lärare i Nåjdens sal.

Rolf Ekman.

Ruben Puentedura.

Lars-Erik Aaro framför LKAB:s vision.

Ämnesträffarna på tis v44

På tisdag träffas vi för diskussioner ämnesvis. Här finns en lista på vilka ämnesgrupper som finns att välja på och var ämnesgruppen håller till:

(bilden är en länk)

Vi ses snart!

Lärare visar på tisdag v 44

På tisdag visar bl a lärare från våra fyra skolor exempel på hur de använder datorn i undervisningen.

Här hittar ni en förteckning över vad som visas och i vilken sal man håller till:

(bilden är en länk)

Programblad v 44

Här hittar ni programblad för måndag - onsdag vecka 44:

(bilden är en länk)

Projektpresentation på Välkommaskolan

I torsdags var det dags för oss att presentera projektet på Välkommaskolan.

Här tog man upp bl a bristerna i det trådlösa nätverket och att inte skrivarna fungerar med det trådlösa nätverket. Vi diskuterade även SAMR-modellen.

Träffens höjdpunkt för oss var nog när vi fick veta att det kanske ändå finns kollegahandledare/moodlepiloter även på Välkomma! Härligt!

WordPress

Om du använder Google Drive så kanske du även har skapat en blogg med Blogger. Den blogg du läser nu är en sådan.

Men om du känner dig redo för att skapa en webbplats med lite fler valmöjligheter och vill kunna välja mellan många fler teman, som styr webbplatsens utseende, föreslår jag att du testar WordPress.

Här en introduktionsfilm om hur man kan skapa en kursblogg med WordPress:

Jag har en WordPressplats där jag samlar material. Platsen är inte en kursblogg, den har inte material kopplat till en kurs utan till ämnet. Samlingen är praktisk för mig att ha tillgång till i undervisningen. Jag kan även i elevernas kursblogg länka till mina WordPresssidor.

Här är länken till svensk/engelska WordPress.com (här blandas svenska och engelska friskt!): http://sv.wordpress.com

Bättre resultat med formativ bedömning?

En elev som får ett dåligt resultat på ett prov tappar motivation och glädje i skolan. Samtidigt är bedömningen av elevernas insatser väldigt viktiga.

Christian Lundahl som är docent och lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet menar att sättet som vi lärare bedömer eleverna på är avgörande för hur mycket de lär sig i skolan.

I det här filmklippet berättar han om hur formativ bedömning.

Ett nytt slags lärande

Ett nytt slags lärande tycks skapas i en-till-en-miljöer i skolan. Lärarens roll förändras och eleverna blir mer aktiva. Men de lär sig också andra saker och på andra sätt än vad som har förutsetts i läro- och ämnesplanerna.

Det skriver Tomas Kroksmark i artikeln Lärandets stretchadhet. Rubriken syftar på att lärandet blir mer oförutsägbart och utvidgat i skolor där elever och lärare har tillgång till varsin dator.

Kroksmark skriver om erfarenheterna från fem fristående skolor som alla ingår i Vittra-koncernen. Dessa skolor har samtliga genomfört en-till-en-satsningar med Macintosh-datorer.

Intervjuerna med lärarna visar att de tvingades omorientera sig när eleverna fick tillgång till datorer. Det ledde till vilsenhet och osäkerhet, framför allt till en början. En av de citerade lärarna säger:

Oj vad det händer snabbt med dessa datorer. Från början kunde vi
ingenting. Alla surfade hit och dit och inte blev det mycket gjort. Men
nu ser jag att både jag och eleverna har hoppat upp på en ny nivå.
Något som jag aldrig tidigare sett. De hittar saker, de försöker verkligen
att problematisera det de gör. Det är toppen. Jag hoppas att det
också ska föra med sig att vi får högre måluppfyllelse – men ibland
tvekar jag.

träff med distanslärare

Under tisdag och onsdag har jag varit på träff i Malmberget med de handledare och lärare som distansundervisar elever på Vård- och omsorgsprogrammet. Eleverna finns på alla fyra skolorna i Lapplands gymnasium.

Under de två dagarna diskuterades bl a den annorlunda undervisningssituation som distansundervisning innebär och vi fick lära oss en hel del om de programvaror som de mer rutinerade distanslärarna har lång erfarenhet av. Det handlade i huvudsak om lärplattformen Moodle och mötesprogrammet Adobe Connect.

"Datorn har gjort det roligare att jobba"

En studiedag för några år sedan inspirerade Margareta Kauppi på Hjalmar Lundbohmsskolan att börja använda datorn i sitt arbete. I dag är kursbloggar ryggraden i hennes undervisning.

- Det är svårt att säga om det blivit bättre, men det är mycket roligare. Och så slipper jag tjata på eleverna. Är de borta eller glömmer uppgifter kan jag bara hänvisa till bloggen. Allt finns där.

"Jag skulle vilja att valet av lärplattform avdramatiseras. Det viktigaste är att hitta något 
som fungerar för eleverna och som känns bra att arbeta i", säger Margareta Kauppi.

Margareta har en blogg för varje kurs hon undervisar i. Bloggen innehåller basuppgifter som kursplanen, planering och bedömningsmatriser. Men den är också en arbetsdagbok där lektionernas innehåll och elevuppgifter läggs ut allt eftersom kurserna fortskrider.

symbaloo

Symbaloo är ett webbaserat verktyg där man kan samla och ordna sina länkar. De presenteras snyggt i form av ikoner. En fördel är att man har tillgång till länksamlingen oavsett vilken dator man jobbar med. Med Symbaloo Bookmarker installerat i webbläsaren (Chrome, Firefox eller Safari) är det enkelt att lägga till sidor man är inne på direkt till samlingen i Symbaloo.

Susanne Niemi på Laestadiusskolan använder verktyget och har det installerat i sin webbläsare. Hon har Symballo som startsida vilket sparar henne mycket tid. Det är praktisk att få en visuell överblick. Susanne gillar Symbaloo och tipsar sina elever om det.

http://www.symbaloo.com/

Projektpresentation i Pajala

Visste ni andra att Laestadiusskolan har en flygel i sitt fik?

Igår var vi i Pajala och träffade lärare och rektor på Laestadiusskolan. Där pratade vi bl a annat om behovet av fler projektorer och högtalare i klassrummen och att det vore smidigt om datorerna kunde kopplas trådlöst till projektorerna.

Intressant hemsida

En bra bit söder om Jokkmokk finns ett ställe som heter Stockholm. Kommunen där har en hemsida med reportage, tips och inspiration för lärare. Den heter Pedagog Stockholm.

En hel del handlar om hur datorer och internet kan användas i lärandet.

Bland de länkar som just nu ligger uppe finns en film där fysikläraren Daniel Barker berättar om hur han "flippar klassrummet".

Istället för att ägna lektionerna åt att föreläsa får eleverna hans genomgångar på film. Tiden i klassrummet använder han sedan för att diskutera med och hjälpa eleverna med övningar och förståelse.

Vi återkommer om flippade klassrum.

SAMR-modellen

I delstaten Maine, USA, påbörjade man får tio år sedan satsningen att utrusta varje elev med egen bärbar dator. Idag har ca 70 000 elever i delstaten tillgång till egen dator. En utvärdering visade att satsningen har varit mer framgångsrik i vissa skolor. Ruben Puentedura såg att resultaten var kopplade till skillnader i skolornas sätt att använda den nya tekniken och att syftet med satsningen bör vara att eleverna ska lära djupare, inte snabbare.

Ruben skapade en modell kallad SAMR-modellen, som står för Substition, Augumentation, Modification och Redefinition. De två lägre nivåerna ger teknisk förbättring medan de två övre leder till en djupare förståelse hos eleverna. Man kan befinna sig på de olika nivåerna beroende på vad som är mest passande för olika undervisningsavsnitt, men de flesta börjar sitt datoranvändande i undervisningen på nivå ett eller två.

SAMR-modellens fyra nivåer

1. Substitution (ersättning)
Ingen förändring, man gör samma som tidigare men med hjälp av datorn. Ingen förändring i lärandet. Exempel: Eleven skriver dokument med datorn istället för med penna. Eleven läser e-böcker och hittar fakta i webbaserade uppslagsverk.

2. Argumentation (förbättring)
Tekniken effektiviserar skolarbetet men lärprocessen är oförändrad. Exempel: Eleven kan maila sitt arbete till läraren. Text kan bli uppläst med talsyntes. Eleven kan göra understrykningar i text och spara.

3. Modification (förändring)
Ett socialt lärande där eleven lär om sitt eget lärande och hur andra lär. Det individuella arbetet har blivit en social aktivitet. Exempel: Elever använder datorn för att dela understrykningar och anteckningar med klasskompisar och man utbyter erfarenheter och tankar kring materialet. Man samarbetar och kommenterar andras arbete i en sluten wiki eller liknande.
 
4. Redefinition (omdefiniering)
På den här nivån skapar man arbetssätt som inte var möjliga tidigare. Datorn används för att nå ut till omvärlden. Eleverna samverkar och skapar tillsammans. Här sker en stor utveckling av lärandet. Eleven blir själv läraren eftersom slutprodukten riktas till människor utanför skolan som även kan ge respons. Exempel: Eleverna publicerar i öppna bloggar, wikis eller har kontakt med elever på andra skolor i världen med Skype.

Läs mer här: http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/artiklar/puentedura-malmo/

Dropbox

Dropbox är en av mina absoluta favoriter! Det är en mapp på din dator som du kan ha undermappar och filer i, precis som i en vanlig mapp. Men en Dropboxmapp kan även göra andra saker. Exempel: 

• Lägg en fil i Dropbox på hemdatorn (eller gör en annan förändring). När du sedan öppnar jobbdatorn finns förändringen i Dropbox där.
• Läs dina dokument i Dropbox på din smartphone.
• Spara bilder i Dropbox. Om hårddisken kraschar finns bilderna kvar på ditt konto i "molnet".
• Dela mappar med andra. Ni behöver inte maila olika versioner av dokument mellan varandra utan den senaste finns alltid i er gemensamma mapp. 
• Skicka en länk till en stor fil i Dropbox istället för att försöka maila den stora filen.

Så här fungerar det:

https://www.dropbox.com

Google drive

Vi har noterat att ganska många lärare inom Lapplands gymnasium börjat använda  Google Drive. Det är förståeligt och ett verktyg som är väl värt att prova.

I Google Drive kan lärare och elever arbeta tillsammans i delade dokument. Det gör det möjligt för eleverna att samarbeta i samma dokument. Du som lärare kan följa arbetsprocessen och kommentera elevernas arbeten direkt i dokumentet. Inga papper behöver komma på villovägar längre.

Det är ganska enkelt att lista ut hur man skapar och delar dokument i Google Drive. Säkert har du någon kollega i närheten som kan hjälpa dig att komma igång. Helena och jag kan också hjälpa till.

Här är en instruktionsfilm på svenska. Den är inte så pjåkig.


Du känner säkert igen en del av instruktionerna från studiedagen 21 augusti då Daniel Johansson från LearnIt-24 demonstrerade Google

Screencast-o-matic

Screencast-o-matic är ett onlineverktyg för dig som vill spela in det du gör på datorskärmen. Du behöver inte skapa konto eller ladda hem någon programvara. Filmen kan sparas till din dator eller till ditt YouTube-konto.

Se hur det fungerar här:

http://www.screencast-o-matic.com/

Presentation av projektet i Jokkmokk

Vi kommer att presentera projektet Nytt lärande för samtliga enheter i Lapplands gymnasium under hösten.

Första presentationen höll vi för lärarna i Jokkmokk torsdag 6 september.

Bland det vi kom att diskutera på mötet var möjligheter och begränsningar med lärplattformen Moodle, fildelningsverktyget Google Docs/Drive samt gratisalternativet till Office-paketet, OpenOffice.

 

Vi är intresserade av att följa, diskutera, stödja och hjälpa till med utvärdering av olika sätt att arbeta med datorn och IT-verktyg i undervisningen. Har du eller ert arbetslag idéer eller är på gång med något spännande? Ta kontakt med oss.
helena.nilsson@skola.kiruna.se

peter.paajarvi@skola.kiruna.se