Erfarenheter från en-till-en-satsning

Datorns intåg i undervisningen kan bli den mest omvälvande förändringen hittills i skolan.

Det menar Ina Schantz Lundgren och Mats Lundgren som har studerat en en-till-en-satsning i en svensk grundskola (F-9) under tre års tid.

Här är några av deras iakttagelser:

• De rent praktiska frågorna hade betydelse. Fungerade nätverket? Krånglade programmen? Visste eleverna hur och var de skulle spara sina arbeten? Hur undvek man att klassrummet förvandlades till ett virrvarr av snubbeltråd när eleverna drog strömkablar mellan vägguttag och datorer kors och tvärs i salen?
• Rättstavningsprogrammen tycktes ha en överraskande positiv inverkan på elevernas lärande. Rättstavningsfunktionen gör att de får en mycket snabbare  återkoppling på hur de stavar ord än vad läraren hinner ge. Eleverna uppfattar inte heller rättstavningsprogrammets återkoppling som kritik. De osäkra och de väldigt ambitiösa eleverna tog till sig informationen om hur ordet ska stavas utan att behöva känna sig stressade över att någon ska se att de stavar fel. Däremot fungerar inte denna återkoppling om eleverna stavar så felaktigt att rättstavningsprogrammet inte känner igen vilket ord de försöker skriva.

• Ett störningsmoment i klassrummet som ofta uppstår är att elever vid sökningar på Internet får upp bilder som väcker uppståndelse bland klasskompisarna. En porrbild kan till exempel göra att arbetet tappar fokus. En lärare ansåg att eleverna måste utveckla ett "filter mellan öronen" och vänja sig vid att sortera bort irrelevant material.
• Datorn i klassrummet ger en större tillgång till berättande material i form av till exempel youtube-klipp. Ett problem är att hitta sådant material som är av tillräckligt hög kvalitet och som bidrar till det läraren vill förmedla.
• Det finns en uppsjö enkla spel på Internet (exempelvis på sidor som www.spelo.se) som kan användas i undervisningen. I vissa fall kan de bidra till en sällan skådad entusiasm och aktivitet i lärandet. Men det kan vara svårt och tidsödande för lärare att hitta lämpliga spel och efter flera misslyckade försök kan det kännas enklare att återgå till beprövade lektionsformer.
• Lärare vittnade om att samarbetet ökar i klassrummet mellan eleverna. De hjälper varandra spontant i lösandet av uppgifter eller åtgärder av datortekniska problem. Tillgången till datorer upplevdes av en lärare göra eleverna mer kreativa, aktiva och benägna att hjälpa varandra.

En slutsats av studien var att det var mycket upp till lärarna hur väl en-till-en-satsningen skulle falla ut. Några färdiga modeller och paketlösningar finns inte. Behovet av reflekterande samtal lärare emellan är stort.
Erfarenheterna från det här fallet kan dock tolkas som att lärarna till stor del är utlämnade till att själva söka sig fram i en process av ”trial and error” avseende hur undervisningen kan utvecklas när varje elev får en egen dator. (s. 45)

von Schantz Lundgren, Ina och Lundgren, Mats: "Unga elever med egen dator - några lärares tankar om hur deras undervisning påverkas" i Utbildning och lärande nr 1/2011. Tema: Att bilda lärare i digital kompetens. Högskolan i Skövde