 |
| Visste ni andra att Laestadiusskolan har en flygel i sitt fik? |
fredag 28 september 2012
Projektpresentation i Pajala
torsdag 27 september 2012
Intressant hemsida
En bra bit söder om Jokkmokk finns ett ställe som heter Stockholm. Kommunen där har en hemsida med reportage, tips och inspiration för lärare. Den heter Pedagog Stockholm.
En hel del handlar om hur datorer och internet kan användas i lärandet.
Bland de länkar som just nu ligger uppe finns en film där fysikläraren Daniel Barker berättar om hur han "flippar klassrummet".
Istället för att ägna lektionerna åt att föreläsa får eleverna hans genomgångar på film. Tiden i klassrummet använder han sedan för att diskutera med och hjälpa eleverna med övningar och förståelse.
Vi återkommer om flippade klassrum.
En hel del handlar om hur datorer och internet kan användas i lärandet.
Bland de länkar som just nu ligger uppe finns en film där fysikläraren Daniel Barker berättar om hur han "flippar klassrummet".
Istället för att ägna lektionerna åt att föreläsa får eleverna hans genomgångar på film. Tiden i klassrummet använder han sedan för att diskutera med och hjälpa eleverna med övningar och förståelse.
Vi återkommer om flippade klassrum.
onsdag 26 september 2012
SAMR-modellen
I delstaten Maine, USA, påbörjade man får tio år sedan satsningen att utrusta varje elev med egen bärbar dator. Idag har ca 70 000 elever i delstaten tillgång till egen dator. En utvärdering visade att satsningen har varit mer framgångsrik i vissa skolor. Ruben Puentedura såg att resultaten var kopplade till skillnader i skolornas sätt att använda den nya tekniken och att syftet med satsningen bör vara att eleverna ska lära djupare, inte snabbare.
Ruben skapade en modell kallad SAMR-modellen, som står för Substition, Augumentation, Modification och Redefinition. De två lägre nivåerna ger teknisk förbättring medan de två övre leder till en djupare förståelse hos eleverna. Man kan befinna sig på de olika nivåerna beroende på vad som är mest passande för olika undervisningsavsnitt, men de flesta börjar sitt datoranvändande i undervisningen på nivå ett eller två.
SAMR-modellens fyra nivåer
1. Substitution (ersättning)
Ingen förändring, man gör samma som tidigare men med hjälp av datorn. Ingen förändring i lärandet. Exempel: Eleven skriver dokument med datorn istället för med penna. Eleven läser e-böcker och hittar fakta i webbaserade uppslagsverk.
2. Argumentation (förbättring)
Tekniken effektiviserar skolarbetet men lärprocessen är oförändrad. Exempel: Eleven kan maila sitt arbete till läraren. Text kan bli uppläst med talsyntes. Eleven kan göra understrykningar i text och spara.
3. Modification (förändring)
Ett socialt lärande där eleven lär om sitt eget lärande och hur andra lär. Det individuella arbetet har blivit en social aktivitet. Exempel: Elever använder datorn för att dela understrykningar och anteckningar med klasskompisar och man utbyter erfarenheter och tankar kring materialet. Man samarbetar och kommenterar andras arbete i en sluten wiki eller liknande.
4. Redefinition (omdefiniering)
På den här nivån skapar man arbetssätt som inte var möjliga tidigare. Datorn används för att nå ut till omvärlden. Eleverna samverkar och skapar tillsammans. Här sker en stor utveckling av lärandet. Eleven blir själv läraren eftersom slutprodukten riktas till människor utanför skolan som även kan ge respons. Exempel: Eleverna publicerar i öppna bloggar, wikis eller har kontakt med elever på andra skolor i världen med Skype.
Läs mer här: http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/artiklar/puentedura-malmo/
Ruben skapade en modell kallad SAMR-modellen, som står för Substition, Augumentation, Modification och Redefinition. De två lägre nivåerna ger teknisk förbättring medan de två övre leder till en djupare förståelse hos eleverna. Man kan befinna sig på de olika nivåerna beroende på vad som är mest passande för olika undervisningsavsnitt, men de flesta börjar sitt datoranvändande i undervisningen på nivå ett eller två.
SAMR-modellens fyra nivåer
1. Substitution (ersättning)
Ingen förändring, man gör samma som tidigare men med hjälp av datorn. Ingen förändring i lärandet. Exempel: Eleven skriver dokument med datorn istället för med penna. Eleven läser e-böcker och hittar fakta i webbaserade uppslagsverk.
2. Argumentation (förbättring)
Tekniken effektiviserar skolarbetet men lärprocessen är oförändrad. Exempel: Eleven kan maila sitt arbete till läraren. Text kan bli uppläst med talsyntes. Eleven kan göra understrykningar i text och spara.
3. Modification (förändring)
Ett socialt lärande där eleven lär om sitt eget lärande och hur andra lär. Det individuella arbetet har blivit en social aktivitet. Exempel: Elever använder datorn för att dela understrykningar och anteckningar med klasskompisar och man utbyter erfarenheter och tankar kring materialet. Man samarbetar och kommenterar andras arbete i en sluten wiki eller liknande.
4. Redefinition (omdefiniering)
På den här nivån skapar man arbetssätt som inte var möjliga tidigare. Datorn används för att nå ut till omvärlden. Eleverna samverkar och skapar tillsammans. Här sker en stor utveckling av lärandet. Eleven blir själv läraren eftersom slutprodukten riktas till människor utanför skolan som även kan ge respons. Exempel: Eleverna publicerar i öppna bloggar, wikis eller har kontakt med elever på andra skolor i världen med Skype.
Läs mer här: http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/artiklar/puentedura-malmo/
tisdag 25 september 2012
Dropbox
Dropbox är en av mina absoluta favoriter! Det är en mapp på din dator som du kan ha undermappar och filer i, precis som i en vanlig mapp. Men en Dropboxmapp kan även göra andra saker. Exempel:
- Lägg en fil i Dropbox på hemdatorn (eller gör en annan förändring). När du sedan öppnar jobbdatorn finns förändringen i Dropbox där.
- Läs dina dokument i Dropbox på din smartphone.
- Spara bilder i Dropbox. Om hårddisken kraschar finns bilderna kvar på ditt konto i "molnet".
- Dela mappar med andra. Ni behöver inte maila olika versioner av dokument mellan varandra utan den senaste finns alltid i er gemensamma mapp.
- Skicka en länk till en stor fil i Dropbox istället för att försöka maila den stora filen.
Så här fungerar det:
Google drive
Vi har noterat att ganska många lärare inom Lapplands gymnasium börjat använda Google Drive. Det är förståeligt och ett verktyg som är väl värt att prova.
I Google Drive kan lärare och elever arbeta tillsammans i delade dokument. Det gör det möjligt för eleverna att samarbeta i samma dokument. Du som lärare kan följa arbetsprocessen och kommentera elevernas arbeten direkt i dokumentet. Inga papper behöver komma på villovägar längre.
Det är ganska enkelt att lista ut hur man skapar och delar dokument i Google Drive. Säkert har du någon kollega i närheten som kan hjälpa dig att komma igång. Helena och jag kan också hjälpa till.
Här är en instruktionsfilm på svenska. Den är inte så pjåkig.
Du känner säkert igen en del av instruktionerna från studiedagen 21 augusti då Daniel Johansson från LearnIt-24 demonstrerade Google
I Google Drive kan lärare och elever arbeta tillsammans i delade dokument. Det gör det möjligt för eleverna att samarbeta i samma dokument. Du som lärare kan följa arbetsprocessen och kommentera elevernas arbeten direkt i dokumentet. Inga papper behöver komma på villovägar längre.
Det är ganska enkelt att lista ut hur man skapar och delar dokument i Google Drive. Säkert har du någon kollega i närheten som kan hjälpa dig att komma igång. Helena och jag kan också hjälpa till.
Här är en instruktionsfilm på svenska. Den är inte så pjåkig.
Du känner säkert igen en del av instruktionerna från studiedagen 21 augusti då Daniel Johansson från LearnIt-24 demonstrerade Google
måndag 24 september 2012
Screencast-o-matic
Se hur det fungerar här:
Presentation av projektet i Jokkmokk
Vi kommer att presentera projektet Nytt lärande för samtliga enheter i Lapplands gymnasium under hösten.
Första presentationen höll vi för lärarna i Jokkmokk torsdag 6 september.
Bland det vi kom att diskutera på mötet var möjligheter och begränsningar med lärplattformen Moodle, fildelningsverktyget Google Docs/Drive samt gratisalternativet till Office-paketet, OpenOffice.
Vi är intresserade av att följa, diskutera, stödja och hjälpa till med utvärdering av olika sätt att arbeta med datorn och IT-verktyg i undervisningen. Har du eller ert arbetslag idéer eller är på gång med något spännande? Ta kontakt med oss.
helena.nilsson@skola.kiruna.se
Vi är intresserade av att följa, diskutera, stödja och hjälpa till med utvärdering av olika sätt att arbeta med datorn och IT-verktyg i undervisningen. Har du eller ert arbetslag idéer eller är på gång med något spännande? Ta kontakt med oss.
helena.nilsson@skola.kiruna.se
Pixlr
Det finns numera många bra bildredigeringsprogram på Internet. Ett sådant är Pixlr.
Pixlr är inte lika avancerat som Photoshop, men innehåller många bra verktyg och känns proffsig. En klar fördel är att Pixlr är helt gratis att använda. Det kräver inte heller någon nedladdning utan du jobbar direkt i din webbläsare.
Gå bara in på pixlr.com och sätt igång.
Har du tips på bra vertyg och program, meddela så får du gärna dela med dig av det i bloggen. Meddela oss i så fall:
helena.nilsson@skola.kiruna.se
peter.paajarvi@skola.kiruna.se
Pixlr är inte lika avancerat som Photoshop, men innehåller många bra verktyg och känns proffsig. En klar fördel är att Pixlr är helt gratis att använda. Det kräver inte heller någon nedladdning utan du jobbar direkt i din webbläsare.
Gå bara in på pixlr.com och sätt igång.
Har du tips på bra vertyg och program, meddela så får du gärna dela med dig av det i bloggen. Meddela oss i så fall:
helena.nilsson@skola.kiruna.se
peter.paajarvi@skola.kiruna.se
torsdag 20 september 2012
Erfarenheter från en-till-en-satsning
Datorns intåg i undervisningen kan bli den mest omvälvande förändringen hittills i skolan.
Det menar Ina Schantz Lundgren och Mats Lundgren som har studerat en en-till-en-satsning i en svensk grundskola (F-9) under tre års tid.
Här är några av deras iakttagelser:
- De rent praktiska frågorna hade betydelse. Fungerade nätverket? Krånglade programmen? Visste eleverna hur och var de skulle spara sina arbeten? Hur undvek man att klassrummet förvandlades till ett virrvarr av snubbeltråd när eleverna drog strömkablar mellan vägguttag och datorer kors och tvärs i salen?
- Rättstavningsprogrammen tycktes ha en överraskande positiv inverkan på elevernas lärande. Rättstavningsfunktionen gör att de får en mycket snabbare återkoppling på hur de stavar ord än vad läraren hinner ge. Eleverna uppfattar inte heller rättstavningsprogrammets återkoppling som kritik. De osäkra och de väldigt ambitiösa eleverna tog till sig informationen om hur ordet ska stavas utan att behöva känna sig stressade över att någon ska se att de stavar fel. Däremot fungerar inte denna återkoppling om eleverna stavar så felaktigt att rättstavningsprogrammet inte känner igen vilket ord de försöker skriva.
Datorspelens pedagogik
I artikeln Den sofistikerade instruktionen frågar sig Tomas Kroksmark om skolan kan lära sig av datorspelens pedagogik.
Dagens ungdomar kan ägna cirka 10 000 timmar av sin uppväxt åt att spela datorspel. Timantalet överstiger den samlade tiden de undervisas i grundskola och gymnasium.
Ungdomar spelar frivilligt, av lust. Kroksmark pekar på några viktiga egenskaper hos datorspel:
Dagens ungdomar kan ägna cirka 10 000 timmar av sin uppväxt åt att spela datorspel. Timantalet överstiger den samlade tiden de undervisas i grundskola och gymnasium.
Ungdomar spelar frivilligt, av lust. Kroksmark pekar på några viktiga egenskaper hos datorspel:
- Tävlingsmomentet. Den som spelar lockas av belöningen i att klara av uppdrag och bli uppflyttad till högre nivåer.
- Berättandet. Datorspel innehåller ofta en berättelse med en kronologi. Detta har tidigare varit ett klassiskt grepp inom pedagogiken eftersom berättelser fängslar. I dag används det sällan i undervisningen.
- Anpassning till kunskapsnivå. I datorspelen kan spelaren börja på den nivå som passar denne bäst. Spelen erbjuder olika nivåer från start och gör spelandet meningsfullt på varje nivå.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)