elevfilmer

Fler exempel på kreativa elevers arbeten!
Här är två av de filmer som Hannes Johansson, Hotell- och Turismprogrammet, gör som gymnasiearbete.

guideklipp

Eleverna i årskurs tre på Hotell- och turismprogrammet, Hjalmar Lundbohmsskolan, har gjort ett gemensamt gymnasiearbete på temat ”Guideklipp över sevärdheter i Kiruna kommun”. Alla elever har skapat en egen film där de presenterar varsin sevärdhet.

Se deras filmer här!

Att förändra skolan med teknik

(bilden är en länk)

"”En till en” är inte ett it-projekt utan ett förändringsprojekt. 
Därför är ledarskap den viktigaste framgångsfaktorn. 
Eftersom förändringarna är genomgripande, sträcker sig 
över flera år och innefattar beslut som ligger över rektors 
nivå måste kommunerna ta ansvar för resultatet, det går 
inte att bara beställa det"

Citatet är hämtat ur boken "Att förändra skolan med teknik" skriven av Åke Grönlund, Professor i informatik vid Örebro universitet.
Boken bygger på erfarenheter från projektet Unos uno.

Läs mer om projektet Unos uno i inlägget nedan.

Unos uno

Forskningssatsningen Unos Uno som pågått sedan 2011 är nu avslutad. Elva huvudmän och SKL har tillsammans bekostat denna forskning om digitaliseringen i skolan. Unos Uno har studerat hur skolorna arbetar med att nå målen och identifierat möjligheter och utmaningar som elevdatorerna ger och hur det i sin tur påverkar undervisningen och lärandet.

Man har i forskningsstudien belyst olika perspektiv, tex hur införandet av datorer påverkar elevers utveckling och lärande, hur pedagogers roll och arbetssätt påverkas, på vilket sätt skolledningen styr arbetet och hur samverkan mellan skola och hem fungerar. Syftet har varit att lära och sprida erfarenheter.

Deltagande huvudmän i Unos Uno är Nacka, Köping, Falkenberg, Botkyrka, Västerås, Täby, Pysslingen, Malmö, Helsingborg, Sollentuna och Lysekil. Forskningen har genomförts av forskare vid Örebro Universitet.

Årsrapporten för 2013 (projektets slutrapport) samt tidigare rapporter kan laddas ner via länken nedan. Du behöver logga in på google för att nå rapporterna.

LÄNK: https://drive.google.com/?authuser=0#folders/0B6VB3LMJPe-HdmRBcFMyeFRhREU

creative commons

Vad är egentligen Creative Commons-licenser? Här förklaras det av Kristina Alexanderson på ren svenska.

Mer information finns här: http://www.creativecommons.se

MIK-rummet

 - ny sajt om medveten medieanvändning

I dag formas vår bild av världen till stor del av det vi ser och hör i sociala medier. Vi publicerar även själva och bidrar därmed till informationsflödet.

Statens medieråd har i uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem mot skadlig mediepåverkan. MIK är en förkortning av Medie- och informationskunnighet och handlar om att göra rösten hörd, värdera information kritiskt och att självständigt hantera situationer som kan uppstå på nätet.
 Mik-rummet är framtaget i samarbete med UR, Svensk Biblioteksförening och Konsumentverket. Här finns sektionerna

• mediers roll i samhället
• finna, analysera och kritiskt värdera
• kommunicera och skapa

med bl a faktatexter, reflektionsfrågor och lektionstips.

Besök MIK-rummet

framtidens lärande 2014

Den 10 och 11 april besökte projektledarna och några av lärspridarna konferensen Framtidens lärande som arrangerades av Stiftelsen DIU. Här är några bilder därifrån:

Spela sig till kunskap

Jag vill här dela med mig av en föreläsning som jag lyssnade på under konferensen "Framtidens lärande"  i Stockholm 10-11 april. Lärare och elever från Nacka Gymnasium berättade om hur man använder sig av dataspel för att tillägna sig kunskaper inom tex historia, samhällskunskap och engelska. Arbetet som beskrevs verkade intressant och spännande. Mitt intryck var att eleverna var mycket motiverade och upplevde att de fick en god förståelse inom de områden som behandlades. De beskrev hur de arbetar med fyra olika arbetsområden med spelet som verktyg. Instruktioner och kommunikation är i stor utsträckning på engelska varför detta ämne får en naturlig plats i arbetet. En kortfattad beskrivning ges nedan.

Ulandsproblem

Eleverna får via spelet 3rd World Farmer sätta sig in i jordbrukarens arbete i tredje världen med tex torka, sjukdomar, fattigdom, korruption och krig. Eleverna ska genom olika ageranden sträva efter att ta sig ur fattigdomen. Det kan handla om att bygga infrastruktur, kommunikation, skola, sjukvård osv. Målet är att eleverna ska få insikter och förståelse för de svårigheter som fattiga länder har att brottas med.

Att ”bygga ett land”

Klassen får i små grupper bygga varsitt land med hjälp av dataspelet Minecraft. De får skapa sin egen historia, flagga, nationalsång osv. Arbetet mynnar ut i individuella redovisningar utifrån frågeställningen ”vad ska man tänka på när man bygger upp ett samhälle?”

Kortfattat går Minecraft ut på att man har fyrkantiga block av olika typer som byggs ihop, lite som legobitar eller klossar. Man spelar i en framslumpad värld som består av olika typer av natur (som öken, berg, gräs, vatten).

Demokrati

Eleverna får via spelet Democrazy3 lära sig demokratiska processer. Eleverna väljer land och spelar detta lands regering. Man fattar beslut i olika frågor och får kontinuerligt veta hur landet väljare reagerar på de beslut man fattar. Man får också veta hur ekonomin påverkas. Läraren kan eventuellt välja att instruera grupperna till att tex vara mer eller mindre konservativa eller radikala i sitt agerande. Arbetet ger förståelse för hur politik påverkar samhället och hur olika indikatorer påverkar andra indikatorer.

Bygga en civilisation

Som förberedelse inför arbetet får eleverna föreläsningar om olika länders historia.

Med hjälp av spelet Civilization får eleverna sedan bygga sin egen civililisation. De väljer bland ett antal folkslag, hälften europeer, hälften urbefolkningar. Sedan får de bygga upp sina egna scenarier från bronsålder till rymdålder. Under spelets gång förs loggbok. Alla elever delar med sig av sitt arbete i en gemensam blogg och man kan jämföra sina länders historia med varandra och med den faktiska utvecklingen.

juridiken kring GAFE

På Framtidens lärande lyssnade jag bl a på två jurister som berättade om ”Juridiken kring Google Apps For Education, GAFE, och andra molntjänster”.

Molntjänster, som t ex Google Apps for Education (GAFE), används idag av många skolor i Sverige. Fördelarna är många. Tjänsten är gratis för kommunerna att använda och erbjuder lagringsplats för lärare och elever, e-postkonton, möjlighet till samarbete och kommunikation samt enklare kalkyl- presentations- och ordbehandlingsverktyg mm. Användarna behöver inte installera programvara på datorer utan materialet finns tillgängligt i ”molnet” dvs på en server som kan finnas i ett annat land.

Datainspektionen har granskat några kommuners användande av GAFE och tittat på om personuppgiftsbehandlingen följer personuppgiftslagen och funnit brister i många granskade fall. Det man särskilt pekar på är att det i avtalen saknas skrivelser om att molntjänstleverantören inte får använda personuppgifterna för egna syften, t ex för att utveckla tjänsten för andra användare, samt att uppgifter ska raderas från servrarna på begäran. Enligt juristen Jenna Thorslund, SKL, är personuppgifter alla uppgifter där man tillsammans med annan information kan identifiera en individ. Det innebär att även koder, förkortningar osv omfattas av personuppgiftslagen. 

Det är skolans huvudman, den nämnd som svarar för skolverksamheten, som är personuppgiftsansvarig och som ska besluta om en molntjänst ska användas. Nämnden är då skyldig att teckna ett personuppgiftsbiträdesavtal men molntjänstleverantören. Man ska även göra en verksamhetsanpassad risk- och sårbarhetsanalys. Känsliga eller integritetskänsliga uppgifter kräver väldigt höga krav på säkerheten och bör aldrig lagras i den här typen av molntjänster. Exempel på integritetskänsliga uppgifter är omdömen om elevens kunskapsutveckling.

Juristen Sarah Alebrink berättade att Göteborgs Stad den 25 mars tecknade avtal med Google som man tror ska uppfylla personuppgiftslagens kriterier och Datainspektionens krav på hantering av personuppgifter. I deras avtal framgår att uppgifter på begäran ska raderas inom 180 dagar samt att Google inte får hantera personuppgifterna för egna syften. I avtalet finns även beskrivet hur Google är skyldiga att informera om varje eventuell händelse av obehörig åtkomst till personuppgifterna.

Den risk- och sårbarhetsanalys man gjorde ledde till beslutet att GAFE endast ska användas vid formativ bedömning, inte summativ. Det är viktigt att personalen är införstådda i vad som inte får lagras i molntjänsten.

Göteborgs Stads nyttjande av molntjänsten med det nya avtalet är ännu inte granskat av Datainspektionen.

Google har tidigare hävdat att man i sitt standardavtal följer svensk lagstiftning, men i och med bl a samarbetet med Göteborg kan det nu kanske bli lättare för även andra kommuner att teckna avtal som enligt Datainspektionen uppfyller personuppgiftslagen. 

Läs mer här:

Datainspektionen

SKL

Göteborgs Stad